Ljudets betydelse i klassrummet

Nyligen hade jag en kvällsföreläsning för elevernas föräldrar där jag berättade om hur ljud påverkar oss då vi ser på film. Det var en ”multimediaupplevelse” med filmklipp och ljud i klassrummet, som tyvärr är svår att återge här. Eftersom det även fanns ett intresse för hur jag använder mig av ljud  i undervisningen mer generellt och jag upplever att medieanvändning kan ha stor betydelse för elevens  engagemang och inre motivation,  kommer detta inlägg att handla om just det.

25% lär sig bäst genom ljud
En kunskap om ljudets effekter på inlärning är viktigt eftersom många elever lär sig bäst med hjälp av ljud. Det finns fyra olika inlärningstyper enligt modellen NLP (Neurolingvistisk programmering) och dessa grupper är visuell-, auditiv-, taktil- och kinestetisk inlärning. För de flesta fungerar alla fyra inlärningskanalerna, men någon av dem är dominant. Enligt CFL (Centrum för flexibelt lärande) är 25% auditiva inlärare och lär sig bäst genom att lyssna på vad pedagogerna säger, lyssna på musik och annat ljud, samt genom samtal och diskussioner.

Vissa elever ogillar t.ex. att läsa och för att engagera dem behöver du börja i en annan ände. Kan du som lärare få  igång en diskussion händer det något. Även om läsningen inte är rolig för eleven, kanske de anstränger sig om de vet att leder till ett intressant samtal. Det blir mer lustfyllt eftersom de vet att resan är mödan värd.

Vem lär sig bäst med hjälp av ljud? Den auditive inläraren vill ofta föra en dialog med läraren och själv sätta ord på sina kunskaper för att lära sig bäst. De pratar gärna mycket och länge för att sätta ord på känslor och tankar eftersom de inte vet hur de ska göra annars. En auditiv inlärare skriver ibland som de talar och är inte alltid noga med stavning eller grammatik, de lutar huvudet åt sidan och nickar instämmande när du pratar med dem- och gillar rytmer. Det är inte ovanligt att de ”trummar” med fingrarna samtidigt som de lyssnar.

Att arbeta med ljud i klassrummet är viktigt eftersom det är ett sätt att anpassa undervisningen så att den blir för alla, men även göra den mer engagerande.

Lustfyllda exempel
Att arbeta med något som engagerar och ger en inre motivation är viktigt för lusten att lära, som jag skrivit om tidigare. Men hur gör man då för att engagera eleverna med hjälp av ljud? Nedan presenterar jag några exempel jag gillar att använda mig av.

– Använd musik som verktyg i undervisning.
– Låt eleverna jobba med “teater” och spela olika händelser.
– Använd medieuttryck (inspelade redovisningar, tutorialfilmer etc.).
– Ge muntliga och skriftliga instruktioner. Gärna inlästa eller filmade.
– Om du skriver på tavlan, tala samtidigt om vad du skriver.
– Ha olika stationer där eleverna kan jobba mer fritt.
– Inred klassrummet med bakgrundsljud.

Att inreda klassrummet med ljud kan ge lektionen en egen stämning och atmosfär. Det går t.ex. att använda sig av atmosfärsljud för att öka välbefinnande bland eleverna. Tokigt? Jag tycker inte det. Personligen använder jag bakgrundsljud och ibland även musik inför olika moment och delar av lektioner. Det kan användas för att inspirera och engagera, för att höja eller sänka tempot eller för att skapa stämning, men framförallt som ett sätt att minska stressen.

I boken Noter om musik och hälsa” beskriver stressforskaren Töres Theorell hur ljud kan förstärka en viss känsla. Behöver vi vara ledsna kan t.ex. musiken hjälpa oss genom sorg, för att sedan, med en annan typ av musik kunna gå vidare och bli starkare i livet igen. Det kan ha en dämpande effekt men även en pulshöjande.

Som atmosfärsljud använder jag ibland vanliga skogsljud med fåglar. Ljudet behöver inte vara högt och får därför en dämpande effekt, vilket hjälper många elever att fokusera bättre. För att ljudet ska höras uppmuntras eleverna indirekt att vara mer fokuserade. Sjöbyskolan i Horred har i två år experimenterat med skogsljud i klassrummet. Så här beskriver eleverna och deras lärare att det fungerat.

Baksidan av högtalaren
Naturligtvis fungerar inte bakgrundsljud eller musik i undervisningen lika bra för alla. För ungdomar som är stressade och tvingas höra på musik i till exempel klassrum kan det här tvärt om få en negativ effekt. Stressforskaren Töres Theorell understryker att vi alla har olika erfarenheter av ljud och musik. Det är viktigt att välja musik som tilltalar just dig för att få önskad effekt. Det är viktigt när, var och hur du lyssnar. Och vad du lyssnar på.

Barn i Bullerbyn
Dagens pedagogik ställer också högre krav på en annan rumsakustik än skolan för ca. 30 år sedan. När vi gått från traditionell förmedlingspedagogik till att arbeta mer formativt räcker det inte med att höra, man måste kunna lyssna utan ansträngning också. Jag tänker förstås på exemplen ovan där läraren har stationer och låter eleverna jobba mer ”fritt”, använder olika medieutryck etc.

Bra akustik har ofta effekten att personer blir mer lugna. Det för också med sig många andra positiva effekter som bättre hälsa och bättre undervisningsresultat. Den brittiske författaren och ljudmiljöexperten Julian Treasure har forskat på området och påpekar att det är tre grupper som är särskilt missgynnade av dålig ljudmiljö i skolan:

– Hörselskadade
– de som har ett annat förstaspråk
– de som inte tycker om att arbeta i grupp

Så här beskriver Specialpedagogiska skolmyndigheten vikten av bra akustik i klassrummet.

Bullrigt i Italien
Nyligen var jag i Italien med min mentorsklass och besökte en skola. Vi var med på flera av italienarnas lektioner och det var omöjligt att koncentrera sig i mer än 15 minuter. Akustiken var undermålig och så fort någon flyttade en stol ekade det i salen, vilket ledde till att ingen av de Italienska eleverna brydde sig om att det var stökigt- och till slut var ljudet öronbedövande. Så fortsatte det vid varje enskild lektion. Vid ett tillfälle skulle jag tala med 30 elever och frågade om jag kunde byta sal. Till svar fick jag en mick och högtalare, för att överrösta eleverna. Jag frågade de italienska eleverna om de trivdes i skolan, ingen svarade ja. Ändå verkade de trivas med sina lärare och vara motiverade att lära sig.

Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten så efterliknar det ultimata klassrummet istället skogens akustik. Skogsljud i klassrummet är kanske inte en tokig idé ändå?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s